Mitt morgonhumör är inte att leka med... stackars dig Rebecka som får stå ut med en icke-pratande och nickande Mikaela vissa morgnar. Måste bara påpeka att jag även har mina goda stunder. Men den där bron, blandat med blåst sätter fart på humöret. Tänk dig själv att gå över Erasmusbron i 28,5 m/s hård storm så att håret sitter fastkletat i munnen, det är inte kul! Kläderna får man lyckligtvis behålla, dock kan man råka ut för någon enstaka måsskit på axeln, men det är väl sådant som tillhör.
Efter skolan var jag på stan och köpte lite jordgubbar. Det var inte det jag skulle ha köpt. Mitt nöt så glömde jag naturligtvis det väsentliga: tacomix. Kom på det när jag väl skulle laga köttfärsen. Bra! Och så kom jag på ytterligare en sak jag borde ha köpt till jordgubbarna: socker! Undrar om hjärnan helt och hållet stannade kvar på huvudkudden imorse. I alla fall, så tänkte jag att vi kunde ta en liten rundtur och knacka dörr här på våning 3. Två flugor i en smäll, be om socker och hälsa på grannarna för artighetens skull. Några grabbar knackade på vår dörr och hälsade oss välkomna häromdagen, de sa att det är bara att komma över, låna socker eller vad som...vilket tillfälle! Dock mindes inte jag eller Rebecka vilket nummer de bor på. Rent logiskt så borde de bo precis intill. Men ack så fel, en annan kille öppnade dörren. Oops! Men då hade vi chansen att presentera oss. Nästa dörr, en annan kille öppnar, ooops fel igen! Näh då fick vi nog och tog istället en säker dörr; amerikanskorna. Dessvärre hade de inget socker, vad hade vi trott egentligen. Vi får spara på jordgubbarna och ta ost och kex istället, men vad gör det. Nu är vi inte anonyma längre för våra grannar.
Later!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar